Tusingar på asfalt i Fontin

Så var det onsdag igen. Idag var det god uppslutning i vårt onsdagsträningsgäng.
Niklas, Eik, Patrik och så jag då. Denna gång kom vi igå lite senare dels för att vi alla lyckades komma på plats lite sent och dels för att Niklas just fått en Garmin Forerunner 305 levererad och det var lite meck med att fixa till inställniigarna.
Patrik som vart ute och joggat lite konstaterade att den vanliga VO2 max rundan på 900 meter runt dammen nte gick att springa idag på grund av ishalka. Lyckligtvis hittade vi en runda nere i sammhället på precis 1000 meter men där man visserligen tvingades passera över en väg, visserligen var där ett övergångsställe men man kan inte räkna med att lastbilsschaffisarna skall hinna uppfatta en löpare som närmar sig övergångsstället i 3.16 min/km ;.) speciellt i mörker.

Hursom det var en bana med en kort men klart kännbar backe efter c:a 100 meter.

Bestämde mig för att sikta på 8 tusingar men började tappa fart efter 4 stycken och avbröt efter 6st.

vilan var som vanligt 2 minuter. Det kändes riktigt riktigt bra i kroppen och pulsen var uppe i rätt regioner för att det skall kunna betecknas som VO2 max träning.

nr 1: 3.26 min
nr 2: 3.19 min
nr 3: 3.18 min
nr 4: 3.16 min
nr 5: 3.27 min
nr 6: 3.31 min

totalt med nedjogg blev det 12 km. Ett riktigt bra pass och vi var alla lite sega i bastun efteråt.

Sen var det bara att svänga in på ICA, handla och sedan hem och lägga Noel och Oscar. Ikväll blev det sagor ur Nalle Puhboken.

Lena dras med envetna skador och det verkar inte lätt att hitta orsaken.

jobbkväll med insprängt 15 km löpband

Kändes lite udda att komma hem till huset ikväll.
Vi hade bestämt att jag skulle jobba en långdag denna måndag för att jag skulle få lite sammanhängande tid för att kunna hinna dunka av en rapport som krävde lite sammanhängande fokus. Det är svårare dagtid att kunna få sitta ostört med en och samma uppgift. klockan 18 drog jag från jobbet och slukade snabbt i mig en doublewhopper meny och sedan drog jag till jobbets gym och 20 minuter efter sista tuggan på burgan drog jag upp bandet i 16km/h och körde 15 km på 58 minuter. Efter en 8 kilomter sådär tyckte jag att det var lite trögt för benen och jag valde att köra varannan kilometer i 15 km/h och varannan kilometer i 16 km/h. Så höl jag på tills passet var slut. Stretch och sedan vidare jobb till kl 22.

Det som var ovanligt med at komma hem var förstås att alla i huset redan sov..
Jag satte mig framför TV:n en stund och käkade lite frukt och tog en Coca-Cola Zero.
Hur lugn som helst. Lite synd att Lena redan somnat inne hos storegrabben men det var faktiskt skönt att slippa hela läggningsproceduren en dag.
Som förälder har man ju masor med tid med barnen men egentiden är knapp så är det bara, åtminstone för oss.

2.16 ;-)

Helt OK och inte alls så jobbigt som 1500 metersloppet i december.
Lite kul och nu har man ett resultatpå 800 meter att sätta upp på meritlistan.

800 meters debut idag!

Idag denna strålande tödag skall jag debutera på 800 meter och allt talar för en dålig tid i förhållande till kapaciteten på längre distanser där god tröskelkapacitet har betydelse. På 1500 meter är den mest viktiga parametern en bra VO2 max men på 800 meter är det till och med så att det är lika viktigt att kunna producera energi anaerobt som aerobt och det kan jag inte särskillt bra. Jag skall våga mig på en gissning och satsar på att det blir 2.17 +/- 4 sekunder. 4.40 på 1500 meter i början av december pekar i den riktningen.

Med Hällelinnet under övriga träningskläder och spikskor i väskan drar jag nu till friidrottens hus för att debutera på 800 meter. Lactic acid here I come.

starta 14.25 återkommer med resultat ikväll.

snowpulsing saturday

19km med snitt på 5.26 min/km
Vandringsleder samt en del på sjöarna i vättlefjäll.
Resält med snö. Halt.

Tonk tonk tonk tonk spraschhhhkkk!!!!!

Ungefär så lät det när jag tryckte på ordentligt på mitt tempopass på löpbandet igår torsdag. Hade matat på i 6,5 av mina planerade 10km i 18 km/h på bandet. Tror att en början till spricka har bildats succesivt men nu kom det en rejäl spricka. Hela "språngbrädan" som man studsar mot sprack i längsled. Flög inte av bandet men bandet är ur funktion. Attans också jag som är beroende av att kunna träna hemma kvällstid ibland. Igår till exempel var Lena borta och jag hoppade upp på bandet efter att ha nattat kidsen. Nu blir jag utan de passen tills bandet är lagat.

Jag fick genast bråttom att fixa detta och mejlade omedelbart tilverkaren sportsmaster och ville få det hela fixat så snabbt som möjligt. Om två veckor får jag en ny bräda på garanti men kommer som det verkar åka på att montera den själv. Ett tag förhandlade jag med säljaren om att köpa ett nytt bättre band och fick en riktigt bra deal på 11200 norska inklusive frakt (14000 svenska) för just det band som jag skulle föredra (sportsmaster T200 med maxhastighet på 22km/h). Det var en hyfsad rabbat så jag var väldigt sugen och ett tag var vi överens men jag backade ur till slut. Är lite osäker på hur lätt det skulle vara att bli av med det gamla bandet.

Skulle jag få 4000 svenska för det gamla bandet (inköpt 2007) så skulle jag allt köpa ett nytt som klarar högre fart.

Någon som har tips på bra band i prisklassen 15 till 25 000 kronor?

Sportsmaster och abilica känner jag till men vilka mer kan man välja?

Vo2 max intervaller i minusgrader

Nu är jag definitivt friskörklarad av mig själv.
Det gick till och med bra att genomföra VO2 max intervaller i minusgrader i onsdags.
7 st 900 meters intervaller med 2 minuters vila med en strävan att hålla strax över tävlingsfart på 10 km. Jag lyckades hålla alla mellan 3.06 och 3.12 vilket innebär 3.28 till 3.34 min/km. Jag tror att det var VO2 max fart under rådande omständigheter (snö).
Mina träningspartners Patrik och Niklas var som vanligt med och kämpade. En rätt kul träningsgrupp: En Tokfestande singelkille, en som skall gifta sig till sommaren och så en dubbelfarsa..... Vi har lite av varje att snacka om kan man säga.

Knäckt av "HOPPIS & SKUTTIS"

Jo det är faktiskt sant. Har åkt på någon slags slemsäcksinflammation under vänster fot och jag vet vad som framkallade det hela för jag kände av det mot slutet av "hoppis och skuttis" passet som vi hela familjen var på i lördags. Ingen bra idé att skutta runt i en timme i gympasal utan inneskor tydligen. Ja ja det gör ont och jag haltar på morgonen och större delen av dagen faktiskt men 10 km löpband på 35.30 med 1 grads motlut lyckades jag riva av på lunchen även om jag fick bita ihop en del i början. Det släpper lite efter ett tag. Skall dock ta det lugnt imorgon. Ingen läpning och mjuka fina skor på jobbet. Lunchpass blir det ändå....motionscykeln gör inte ont.

För övrigt grymt skönt med löppasset idag. Inga symptom varken under eller efter passet. Tror att det är över nu. Gäller bara att få till sömnen även fortsättningsvis...

God natt

Marthonexpressen bokad!

Tydligen ont om hotellrum under helgen för Stockholmsmaran.
Kommer inte ha med mig övriga familjen till maran så jag kan resa på egen hand och bo hur jag vill. Lena kommer vara på tjänsteresa i USA under den veckan och barnen kan vara hos mina föräldrar. KOllade på Stockholm marathons hemsida och fick syn på ett kul alternativ, Marathonexpressen.
Marathonexpressen avgår klockan 07.30 från centralen i GBG och kommer tillbaks sent på natten samma dag (marathondagen) klockan 01.30. Perfekt då slipper man hotell och kan sova på tåget. Vet av erfarenhet att man ändå inte sover bra natten efter ett plågsamt marathon. Och det kommer bli ett plågsamt marathon, fy fan. Sista 12 kilometrarna kommer jag vara grymt stumm alltså.
En förstaklassbiljett gick på 1000 pesetas så jag slog till. Nu skulle man bra gärna vilja ha med sig dator på tåget också så att man kan sitta och surfa på vägen upp och hem. Kanske kan man låsa in den i ett skåp på centralen.
Tror att det lir kul att åka med en massa marathonlöpare som luktar linement och springer på toa hela tiden. Rätt som det är får man nåt tips från någon "veteran" som vet hur man bäst lägger upp strategin för loppet och som laddat på sitt eget speciella sätt. Ser fram emot det!
Men fram tills marathondagen är det flera andra tävlingar som skall springas och nu gäller det att bli helt 100% frisk så att jag kan börja mosa på med fullskalig träning snart så att man inte behöver sänka målsättningarna altför mycket. Har väl råd med någon veckas lite lugnare till men blir det mer segdraget än så kommer jag fundera på om det verkligen blir Terräng-SM start. Då kan jag noglägga om träningen lite och satsa stenhårt på Göteborgsvarvet och Stockholm marathon istället.

Idag blev det 21,5 km vandringsled i 5.20 min/km och med medelpuls på 138 vilket är normalt. KOmmer vara lite försiktig med hårda pass i kallt väder framöver., tror att det var VO2 max passet i kyla för två veckor sedan som orsakade bakslaget som jag råkade ut för. Det samt för lite sömn under en lång period kan knäcka den bäste, även superman uppenbarligen...Ja för sist jag sprang Stockholm marathon (2004) så var det i stålmansdräkt.

Nu gäller det att få lite sömn. God natt.

Långpass på vandringsled

Kroppen känns bra idag och helgens långpass kommer bli av. Klockan 10.00 drar vi ut på et 19 km långt pass på vandringsled i 5.30 fart. Lugnt ochfint i vättlefjälls inspirerande natur. Har sprungit långpass där nu massor av helger i följd och med samma sällskap (Niklas och Patrik). Hela turen är alltid av trevlig social natur och eftersom passet "bara" är 19 - 23 km så brukar jag inte hinna bli så där väldans trött utan det känns lätt och ledigt hela vägen. Borde väl egentligen öka på längden så att jag regelmässigt kör minst 26 km men det blir ju av naturliga skäl inte denna veckan. Nu är det mjukstart av säkerhetsskäl. Jag tappar inte mycket på att det blir en lugn vecka utan kvalitetspass och med "bara" 55 km lpning denna veckan. Ibland är det bara positivt med en lugnare vecka än vad planeringen säger. Förra året gjorde jag ett bra lyft under vinterträningen trots att jag var sjuk ungefär var tredje vecka från slutet av december till utedebuten i slutet av mars..

Känns oerhört skönt att vara pigg och frisk igen. Jag tar det fortsatt lugnt men kroppen ger mig positiva signaler hela tiden.

12 km Löpband på 45 minuter

Ett löpbandspass i moderat fart (puls c:a 140 - 150).
Ännu ett steg piggare rent generellt i dag och under passet kändes allts som normalt.
Skönt att kroppen återtagit kommandot över vad fasen det nu var som drabbade mig.
Skall se till att jobba för fortsatt god sömn och sedan kan jag nog träna som vanligt nästa eller åtminstone näst nästa vecka. Innan detta krångel kändes utedebuten plågsamt långt bort (vårtävlingen i Skatås 21 mars) och jag letade efter möjliga utlandspremiärer. Nu känns 21 mars plötsligt lagom långt borta så att man hinner med at börja köra kvalitet igen innan.

Bättre och bättre dag för dag

Vilade igår helt från träning och gick och la mig vid 20.00 och somnade direkt.
Tack vara extra sömn kände jag mig mycket utvilad och obehaget i bröstet var i pricip borta.
På lunchen vågade jag mig på att köra 12 km löpband och det kändes bra hela tiden. Kollade inte pulsen efteråt eftersom jag inte bryr mig så mycket om dessa bara jag blir av tröttheten och obehaget i bröstet.
Har sovit alldeles för lite under den senaste månaden. Kanske blev det så till slut att kroppen i samband med infektion sa ifrån på det här sättet. Bara att lyssna på signalerna nu då och se till att ge sig möjlighet att sova ordentligt så mycket som möjligt.

mjukstart

Onsdag är ju normalt den dag då jag kör min högprioriterade kvalitet.
Då brukar vi vara ett gäng Hälleiter som tränar i Fontin (Kungälv). Denna vecka skulle det blivit VO2 max intervaller 7 x 907 meter på ett väldigt flackt grusspår runt en damm. Ett klassiskt pass som jag aldrig fått till några bra tider på. Fattar inte varför. Borde klara att ligga i 3.20 min/km rakt över alla intervallerna speciellt eftersom vilan brukar vara hela 2 minuter, men icke.... syra syra syra brukar det bli efter 2-3 intervaller i 3.20 fart och sedan tappar jag fart....

Skall revanchera mig på sådana pass under kommande veckor för nu blir det VO2 max på onsdagarna framöver. Idag blev det dock inget VO2 max intervallpass för mig. Kan inte beskriva vad som är fel i kroppen men jag är inte på något sätt 100% just nu.
Ingen snuva, inget halsont, ingen feber inget sånt men det är nått i bröstet (förhoppningsvis lungorna)som känns knepigt.
Valde därför att köra lågintensivt bara lugn jogg på 2,5:an (elljusspåret) med Erik (som också varit sjuk och därför ville ta det lugnt). 12,5 km i 5.30 min/km var väl en bra mjukstart. 128 i medelpuls var inget märkvärdigt och som vanligt var det lite dubbelslag efter passet men jag tror faktiskt att det är bättre att inte fokucera på de där extraslagen från och med nu. Nu vet jag att de finns men att de inte spelar någon roll.

Plågat fightingface.....

Tjenare,

Kollade lite på solvikingarnas hemsida och hittade två bilder på mig i de lopp jag ställt upp. Båda är från slutdelen av loppen och jag har "öppna spjäll och ful sula" som Ivan Boring skulle uttryckt det. Vad säger ni om dessa bilder, lugnt och avslappnat va?



Vårtävlingen mars 2008



Sylvesterloppet nyårsafton 2008

Fotografen har också lyckats fånga mig i exakt samma "pose" ;-)

Nybesiktad

Lyckades med bedriften att få en bokningsbar tid på en vårdcental. Ringde vid 08.30 och fick tid klockan 14.15 för EKG tagning och läkarbesök vid 14.30. Grymt effektivt och bra såborde sjukvården alltid funka inte bara när man misstänker hjärtbesvär.

Kom till vårdcentralen och fick direkt lägga mig ner för ett snabbt 2 minuters EKG. Läkaren tolkade efteråt EKG-kurvorna och vi snackade om vad som besvärade mig.

Tydligen kunde vi avfärda hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation på basis av att jag "var alldeles för pigg", det gör tydligen ruskigt ont bådadera.

EKG var bra och mina extraslag som jag upptäckt efter ansträngning kunde vi inte se något av. En puls på under 40 var förstås ovanligt i sådana här sammanhang (jag har vilopuls på 35 slag/min).

Extraslag är inte ovanligt för friska hjärtan och de fackmän jag talat med (har också en kompis som jobbar på hjärtintensiven som sjuksköterska) verkar inte reagera med samma fasa när jag berättar om dem som jag gjorde då jag upptäckte dem.

Jag fick en remiss till Kungälvs lasarett för att kunna följa upp EKG under en 24 timmars perod och på så sätt kunna finna extraslagens effekter på EKG. Men tills dess är det säkert 3 månader.

Tydligen lugnt att träna på dock. Inga restriktioner alls faktiskt. Ändå förklarade jag att min träning på en del pass innebär att hjärtat jobbar på 100%.

Kul att vara nybesiktad även om jag velat veta varför extraslagen uppkom.

Om symptomen extraslag

OK nu har jag hittat en definition som stämmer in på de symptom jag känner och det heter tydligen "extraslag" och kan antingen vara helt normalt för ett friskt hjärta eller också kan det vara symptom på att nåt inte står rätt till.

Så här skriver hjärt-lungfonden i sin väl beskrivande skrift om hjärtrubbningar:

När hjärtat slår extraslag
Alla hjärtan slår extra slag ibland, mer eller mindre ofta.
Orsaken till extraslag är att förmaken aktiveras för tidigt.
Det betyder att extraslaget kan kännas som ett överhoppat
slag, uteblivet slag eller svagt slag . När hjärtat slår 60 slag
per minut är det en sekund mellan slagen. Om extraslaget
kommer redan efter en tredjedels sekund har hjärtat inte
hunnit fyllas med blod och själva extraslaget blir svagt.
Efter extraslaget följer som regel en paus och slaget som
sedan följer upplevs ofta som ett hopp eller en rejäl dunk.
För den som i övrigt har ett friskt hjärta är extraslag
inte farligt. För att undersöka om extraslagen enbart
beror på en elektrisk oro kan man på patienter med
omfattande symptom göra en utredning med hjälp av
bland annat EKG.

SVES - Supraventrikulära extrasystolier kallas det när
extraslagen uppstår på grund av elektrisk oro i förmaken.
VES - Ventrikulära extrasystolier beror på elektrisk oro
i kamrarna. Ju sjukare ett hjärta är desto vanligare är det
med VES, därför bör den som har omfattande VES se det
som en varningssignal och söka hjälp.


Jag har upptäckt extraslagen bara genom att ta pulsen, inte känt det i hela kroppen, och det har varit vid de tillfällen då pulsen går ner efter avslutad ansträngning.

Jag tror inte att det är något farligt men för säkerhets skull kommer jag vänta med pass i höga pulszoner några veckor och bara köra lugn distans och aldrig ensam, det mesta på bandet hemma. Skall se till att så fort som möjligt få en bandspelar EKG med mig hem, träna med den på och sedan kunna se hur arytmin syns på EKG. Det finns en herrans massa olika hjärtfel och hjärtsjukdomar. En hel vetenskap visade det sig. Jag har plöjt igenom det mesta nu:
-Långt QT syndrom (medfött hjärtfel, högriskgrupp för plötslig hjärtstopp)
- WPW syndrom (en extrabana för elektriska impluser stör rytmen)
- myokardit (hjärtmuskelinflammation)
- hypertrof myokardit (medfödd kammarväggs förstoring - stor risk för hjärtstopp)
- Eletrisk oro i förmaken (förekommer i ett normalt hjärta)

Jag skall ta det lugnt imorgon och inleda sjukvårdkontakt. Jag skulle gärna också vilja ha en ultraljudsundersökning av hjärtat för att kunna utesluta hjärtmuskelinflammation.

Shit också detta hade jag inte räknat med i planeringen. Men man får fokucera på det man kan nu. Skall motionera lågintensivt, inga pulspass och äta grymt nyttigt. Kvalitetspassen får vänta.

Inställt 3000 meterslopp och skum hälsa

Eftersom jag har känt att nått inte står rätt till i kroppen de senaste dagarna vågade jag inte pressa ut mig 100% idag och därför ställde jag förstås i 3000 metersloppet idag. Istället körde jag 16 km löpband med en puls som låg mellan 130 och 150. Tyckte att det var säkert avstånd upp till de nivåer som pressar hjärtat till sin yttersta. Tyvärr blev det bara 2 x 8 km (stretchade efter varje 8km för att undvika löparknä) och inte 3 x 8km. Skulle just upp och köra de sista 8 kilometrarna efter andra stretchningen och kollade pulsrytmen en sista gång. Tyvärr var den haltande med ett lite annorlunda pulsslag ungefär var 20:e slag. Självklart ställde jag mig inte på bandet igen då utan avbröt. Ringde och snackade med en distriktssköterska igår om detta med pulsen och mina misstankar om eventuell hjärtmuskelinflammation eller kanske hjärtsäcksinflammation. Samtalet var lugnande och jag är inte direkt orolig trots att det handlar om hjärtat. Tydligen är båda åkommorna rätt akuta och man skulle enligt henne inte kunna springa 10 mil i veckan med sådana åkommor, jag låt helt enkelt för frisk för att kunna ha de åkommor jag var orolig för. Nåt skumt är det men jag är tämligen säker på att allt har med infektionen att göra det är nått jävla skit som hänger kvar trots att man känner sig frisk.

Det kenyanska löparundret

På bilden den 27-årige tvåfaldige världsmästaren på 3000 meter hinder Saif Saaeed Shaheen.

Kommer ni ihåg den charmige lite otaktiskt löpande kenyanen Christoffer Kosgei som vann silver i VM finalen på 3000 meter hinder i Götebrog 1995? Jag gör det och jag minns kanske också att samma kenyan vann VM finalen i samma gren 1999. En enastående löpare med fantastisk talang förstås. Sprang med huvudet till synes helt under armen då han växlade mellan att gå upp och dra ena stunden för att sedan lägga sig absolut sist i fältet och sedan göra om samma sak ingen minuten senare. Lite fartlek i VM finalen helt enkelt och på 8.09 dessutom ;-)

Vad jag inte visste förrän alldeles nyligen var kopplingen mellan denna kenyan, som jag minns mycket väl, och dagens rekordinnehavar på distansen Saaeed Saif Shaheen. Shaheen som gjort 7.53 på 3000 meter hinder är nämligen brorsa med Christoffer Kosgei som jag just berättat om. Många känner till att Shaheen som tävlar för Qatar egentligen är en exkenyan som förr hette Stephen Cherono men jag tror att kopplingen till Kosgei var mindre känd. Fantastiskt att Två bröder från en liten by i Kenya kan lyckas nå sådana fantastiska framgångar på absolut världselit nivå. Man blir ju inte mindre imponerad av detta faktum med bakgrund av vad Mustafa Mohammed berättade i det 3 minuter långa inslaget från hans Kenya vistelse som sändes i sportspegeln i söndags. Musse berättade om Kenyanernas stenhårda satsningar för att nå framgång och rikedom. Det är inte tal om några elitmotionärer som springer för att hålla sig i form, där satsar släktingar sina surt förvärvade pengar i en talangfull släkting så att denna kan träna och tävla på heltid. Jag kan ha fel men jag har uppfattningen att det rör sig om tiotusentals kenyaner som satsar 100% på löpningen finansiellt stöttade av släktingar som tror på dem. Med detta vill jag bara säga att konkurrensen i hemlandet Kenya är grymm!
Vad som är än märkligare i denna brödrahistoria från Kenya är att Cristoffer Kosgei och Stephen Cherono har ytterligare en brorsa som också nått världseliten i samma gren nämligen Abraham Cherono som sprang VM 2003 för Kenya och i det loppet mötte han brorsan Shaheen....

Hyfsade familjeframgångar ;-)

Höjdpunkten under 2008!

Båda Foton: Hasse Sjögren

Det var helt klart ballt att få vinna lagsegern på lidingöloppet 2008.
Vi hade stort manfall av stjärnlöpare i föreningen. Joel Bodén och Henrik Ahnström var anmälda men kom ej till start p g a skador. Hälle IF har ju en hel del duktiga orienterare och skidåkare som springer för klubben men eftersom orienterings-SM krockade med Lidingöloppet i år så var det ingen orienterar-Hälleit som kom till start.
Trots detta vann Hälle ändå lagsegern och tack vare samma faktum så fick jag själv plats (som siste man) i laget som tog hem segern med totalt 3 minuter före Enhörna.
Nu är jag väl medveten om att även andra starka lag såsom exempelvis FK Studenterna också hade manfall såsom stjärnan Patrik Engström som säkert gjort 1.45 - 1.46 och då hade segern istället varit deras. Det är som det är, tillfälligheterna som avgör.
Nu har Hälle IF fyra inteckningar i Carl Milles stayetten "Guds hand" och en seger till så får föreningen behålla den. Jag kommer se till att vara i kanonform till årets Lidingölopet som jag alltid räknat som ett av mina favoritlopp.

2 timmar och 2 minuter hamnade jag på 2008 vilket renderade i en 111:e plats.
2009 satsar jag på att kunna göra c:a 1.54- 1.55 någonting så får vi se om det räcker till att vara med i laget i år och om det räcker till lagseger. Hälle IF har ju massor med bra löpare men vilka kommer till start?
Nedan har jag listat några av Hälles starka löpare som kan tänkas komma till start. Själv är jag långt ner i listan och det skall till många lidingöosugna för att en annan skall ta en plats i laget i år. Tur då att man varit med en gång redan... ;-)

1. Mustafa Mohammed (seger i lidingöloppet bl a 2008)
2. Henrik Ahnström (Landslagslöpare och tex nordisk mästare i terränglöpning 2005)
3. Joel Bodén (EM-löpare 2006 på 1500 meter)
4. Oskar Käck (landslagslöpare både terräng och bana)
5. Emil Wingstedt (orienteringsvärldsmästare)
6. Oscar Svärd (tre gånger vasaloppssegrare)
7. Erik Öhlund (VM-löpare i orientering)
8. Martin Käll-Ohlsson (2.22 på marathon under 2008)
9. Mattias Karlsson (Orienterare i landslagsklass)
10. Fredrik Björklund (3.52 på 1500 meter)
11. Patrik Andersson (32.05 på sylvesterloppet 10km 2008)
12. Johan Gredenius (1.54 i lidingöloppet 2008)
13. Erik Framme (1.56 i 2008 års lidingölopp men med landslagsmeriter)
14. Fernando Dinis (1.54 i lidingöloppet 2007)
15. Robert Westman (jävligt sugen och taggad för att klara 1.54-1.55 ;-))

Dåliga signaler från kroppen

Gårdagen bjöd på intervaller i sällskap med Patrik och Niklas i fontin.
Denna gång valde vi VO2 max intervaller runt dammen (900 meter). Hade tänkt köra 6st men efter 2st kunde jag inte förstå hur det skulle kunna funka. Vilan var 2 minuter.

Intervallerna gick på följande tider:
3.01, 3.05, 3.06, 3.08, 3.12, 3.13

Kändes inte helt bra formmässigt. Det gick segt och jag hade inget tryck i benen men jag kämpade på hela vägen passet igenom. Fattar egentligen inte varför det inte går lättare. Kan man köra milen i 3.27 min/km så borde VO2 max tusingar i 3.20 min/km kännas helt OK om man bara kör 6 stycken.

Min träningsfilosofi är att man behöver ett stort gäng med veckor med rejält med mängd om man skall kunna höja sig ett snäpp som löpare. Då är ju de i stort sett tävlingsfria månaderna november, december, januari och februari ypperliga månader att köra ordentligt med mängd och sedan inte ta upp tävlandet förrän sent i mars. På detta sätt kan man låta sig bli överaskad på första tävlingen av den effekt ökad dos och, i mitt fall, viktnedgång givit. Ändå är det så att jag har svårt att hålla mig från tävlingar. Körde tex ett 1500 meterslopp i början av december och en halvmarathon på lucia. Inga kanonbesked i de tävlingarna men de låg ju tidigt i grundträningsperioden. På nyårsafton var det dags för 10 sylvesterlopp och jag var laddad och hoppades att jag trots att jag var inne i en period med mycket mängd skulle kunna få lov att bli positivt överaskad i det loppet och drämma till med nytt 10km pers men icke. Jag väntar således fortfarande på det välförtjänta lyftet som borde komma, det borde det göra närsomhelst. Sedan 1 december har jag tränat i snitt motsvarande 90 km/vecka (en del cykling och crosstrainer omräknat till löpning ingår då) och jag har gått ner i vikt från 74-75 kg till 71 - 72 dvs 3 kg.

Hoppas att dagens seghet var ett bakslag till följd av den väldigt hårda helgen (51km löpning varav en stor del i riktigt högt tempo). Kan ju också skylla de dåliga varvtiderna delvis på att det låg en del snö på spåret men då borde jag isåfall kunna pressa tiderna ordentligt nästa vecka.

Hade en lite skum känsla i kroppen efter passet idag. Kändes lite som att jag trots allt fortfarande påverkas av den där influensaliknande infektionen som totalt sänkte mig vecka 4. Fick för mig att pulsen var ojämn men är inte 100% på att så verkligen var fallet.

Tiden fram till lördag får avgöra om jag väljer att springa 3000 meter inomhus i Göteborgs DM. Är förstås jävligt sugen men ett 3000 meterslopp innebär maxpuls och då skall kroppen fantamej vara 100%.

Springer jag så borde 9.40 vara ett rimligt mål.
Blir det inte denna vecka så har jag ny chans i "Road to Göteborg" nästa vecka.

Löpbandsbragd ;-)

Antingen har löpbandet tappat inställningarna på något sätt och behöver kalibreras eller också är jag I FORM. Jag hoppas på det senare... ;-)

Efter gårdagen långpass som innebar 29 km vandringsled så var målet med dagens löpbandpass bara att få lite genomblödning genom att mala lite distans. Förväntade mig lite sega ben men icke då....
Stretchade ordentligt innan för att slippa känningar av det löparknä som besvärade mig sista 9 kilometrarna under gårdagens pass. Stretching funkar väldigt bra för mig i detta syfte.

Så till passet. Började i lugn fart första 4 kilometrarna körde jag progressivt från 12 km/h till 17,5 km/h (3,26min/km). Det var inte genomtänkt men jag liksom kände lite på tempot. Sen blev det aldrig att jag saktade ner. Det gick så lätt så jag bestämde mig för att ligga kvar i det tempot och styrde om tankarna mot ett tröskelpass. Efter 13 km tryckte jag upp bandet på maxfart (18km/h) och bestämde mig för att köra färdigt ett halvmarathon... Det blev segt mot slutet men va fasen 1.14.05 på 21,1 km är ju grymt specielt eftersom det inkluderar uppvärmning och att lutningen hela tiden var inställd på 3 grader (vilket dock verkar vara lite i överkant , brukar se 2 graders motlut som nolläge).

Jag litar inte riktigt på bandet som absolut värdemätare för formen men relativt andra pass på samma band så var detta något helt annat för min del.

En sådan typ av löpare är jag ;-)

Vilken löpare är jag?

Blev utmanad av Berglund att besvara ett stort gäng frågor som sammataget rätt noggrannt beskriver vilken typ av löpare man är. Tog mig an detta genast. Here it goes:
1. Vilken typ av löpare är du?

Jag är långdistanslöpare med optimal distans på 10 - 21 km åtminstone är det så just nu. Skulle förvåna mig om det inte blir lindingöloppet och marathon som blir mina bästa distanser redan om ett år. Jag har testat lite mjölksyredistanser men det verkar inte som att jag få upp farten sådär oerhört mycket högre i ett 1500 meterlopp (3.07 min/km) än i ett 10 000 meters lopp (3.27 min/km). Jag tävlar mycket, 30-talet tävlingar under 2008 blev det. jag springer för att jag uppskattar chansen till aktiv, effektiv egentid och gillar verkligen utmaningen att kämpa mot mina egna mål.

2. Hur länge har du löpt?

Sprang mycket i åldern 16 - 25 år (1991 -2000) men då var det satsning på orientering. Därefter var det dåligt med löppning och idrott överhuvudtaget i flera år. Våren 2007 tog jag upp löpandet igen men med 16 plusviktskilon var det lite trögt i början ;-)
Men ärligt talat har jag (och frun Lena) nuförtiden alltid träning med i tankarna då vi planerar våra dagar. Frågan vi ställer varandra på morgonen efter vi lämnat barnen på dagis är: "När har du tänkt träna idag/imorgon..." Daglig träning är för oss en självklarhet nuförtiden och det trivs vi med hela familjen. Jag tycker att vi lyckas fenomenalt bra med att förena träning med familjeliv.

3. Hur mycket löper du per vecka?

Under grundträningsperioder 7 - 10 pass per vecka men den största delen av året är det ju tävlingssäsong (mars till november.. ;-) och då blir det 6 pass i snitt.

4. Vilket är ditt “feelgood”-tempo?

5.00 min/km kanske.....

5. Vid vilken ålder började du springa?

16

6. Vilka andra sporter utövar du regebundet?

Rullskidor/längdåkning Som alternativ träning

7. Vad måste du ha med dig på ett pass?

Min pulsklocka tillika navigatorklocka springer jag ogärna utan.

8. Varför springer du?

Egen tid samt att jag gillar känslan av att vara i bra fysisk form. Sedan är det ju attans kul med träningsupplägg, tävlingar och utvärdering....så är det bara.

9. Har du någon gång ljugit för att få springa? Hur löd lögnen?

Nej inga lögner. men jag har undvikit att tala om för släktingarna att jag redan tränat ett morgonpass på julafton så att man inte skulle bli alldeles idiotförklarad när jag drog ut på pass nr två på eftermiddagen denna högtidsdag....;-)

10. Hur ofta köper du skor?

Kanske fem gånger per år men det kan bli många skor per gång ;-)

11. Hur ofta köper du annan löprelaterad utrustning?
säkert 8 gånger per år

12. Var/hur handlar du utrustningen?

På Runners store och på stora löptävlingar såsom lidingöloppet, GBG-varvet mm

13. När föredrar du att springa?

Lunchtid i dagsljus men även kvällen funkar. Morgonjogg funkar inte alls.

14. Hur ofta tävlar du?

30 gånger per år

15. Vilka distanser?

800 meter till marathon

Terränglöpning, banlöpning och lite orientering.

16. Vilken är favoritdistansen?

Halvmarathon

17. Har du ett mantra som du rabblar i huvudet?

Njae inget specifikt återkommande. Tänker en del peppande för mig själv typ "kom igen nu....." inget mer.

18. Vilken typ av vätska dricker du?

Sportdryck på tävlingar. Under träning dricker jag aldrig. Inte ens på pass runt 3 mil.

19. Springer du helst i grupp eller ensam?

Jag tränar helst i grupp men de flesta passen blir ensampass.

20. Hur återställer du dig efter ett långpass?

En snabb dusch och sedan är det fullt ös med barnen...

21. Vilken snabbhetsträning föredrar du?

Backpass 30 respektive 60 sekunders.

22. Vart blir du oftast skadad?

Löparknä

23. Vilket lopp drömmer du om att springa?

Terräng-SM

24. Vilken kändis skulle du helst vilja springa med?

Bekele

25. Vilken idrottsstjärna skulle du vilja springa med?

Bekele

26. I filmen om dig, vem spelar rollen som du?

pass

27. Vilka löp-/träningsbloggare utmanar du?

Patrik Engström, Swyzak