söndag 9 maj 2010

Skräck-le-mannen

Någon dag skall jag ta och presentera en lista över mina favorittävlingar och när jag gör det så kommer Skräck-le-mannen vara topp 3. Först är Lidingöloppet såklart och sedan kommer kraftprovet.

Nu skall man inte tro att Skräck-le-mannen är en löpartävling för det är mycket mer än så......
Har ännu inte deltagit i Tjurruset, varken i Karlstad eller i Stockholm så jag kanske inte har rätt att uttala mig men jag gissar att Vänersborgsvarianten är den som innehåller mest hinder och mest vatten. Den som har erfarenhet av flera av dessa traillopp får gärna kommentera detta.

Så nu åter till loppet:
Det var kallt och blåsit, en sådan där dag då familjen valde att stanna några extra minuter i bilen medan jag hämtade nummerlappen en halvtime innan start. Värmde upp och spanade in banan. Trots att det var väldigt mycket snitslar så var det inte helt självklart hur banläggaren hade tänkt sig det hela. Skall man hoppa svanhopp ner för bryggan där? och sen då? Julius Strömberg, senare trea i loppet samt Johnny Jonasson, även han från Hälle, och jag själv resonerade oss till slut fram till hur vi trodde att banläggaren tänkt sig det hela.

Starten gick och Julius gick snabbt upp i spets. Efter 3 minuters löpning var vi 5st, Julius, Tollesson, Fotbollsspelaren från Brålanda (Ulf Nilsson) och jag själv.
Eftersom "Skräcklemansgeneralen" Jonas Keterlins, dagen till ära klädd i frack, hade upplyst mig inför loppet om att banan var rejält förlängd så hade jag ingen direkt brådska att dra upp ett högt tempo i loppet utan kunde lägga mig i hasorna på andra ivriga löpare.

Efter 10 minuters torrskodd löpning i huvudsakligen obanad terräng var det dags för diket därefter var det dags för ett nytt hinder som inte varit med tidigare och det var en "göl" som verkade vara totalt utan botten, Både Julius och jag missbedömde den totalt och fick tvärstopp. Tollesson somlegat i hasorna på mig ett tag, denna gång utan att nafsa mig på sulorna, såg våra mistag i tid och valde istället att försöka hoppa så låååångt som möjligt och landade mycket bättre än oss andra. Plötsligt hade Tollesson en ledning på 15 meter vilken han dock tappade 10 sekundersenare då han total gick ner sig i nästa mosse ;-)
Så där höll det på ett tag men efter c:a 20 minuter märkte jag att jag inte längre var jagad av de andra. Jag löpte på i samma ansträngning som tidigare, tog hindren på rätt sätt men utan att försöka rycka. Jag var inte säker på om jag "råkat" få en lucka eller om den var välförtjänt. In mot varvningen var luckan dock tillräckligt stor för att jag skulle förstå att detta nog skulle gå vägen ändå.
Väl inne vid varvningen väntadeytterligare hinder varav ett var ett vattenhinder där man skulle doppa huvudet några gånger. Inget märkvärdigt men ruggigt kallt.

På andra varvet var var det da capo på det första, luckan växte hela tiden och jag kände mig pigg. Hindren längs vägen går alltid lätt att forcera då man är i ledningen i loppet.
Vid valet mellan man eler mus var valet självklart lätt. Som gammal tävlingssimmare har jag normalt sett br crawlteknik men i 7-8 gradigt vatten får man nöja sig om mn lyckas få till "tarzansim".

Jag lyckades fixa segern i år igen och det är jag stolt och glad över. Ser ram emot at komma tillbaka nästa år och försöka igen.

Priserna i tävlingen är de mest generösa jag varit med om.
Tack SK Granan för ytterligare en kul tävling.

tisdag 4 maj 2010

Bihåleinflammationen besegrad? + 10km lopp i Trollhättan

Ingen tiomila start för mig alltså.
Surt. Vore grymt kul att vara vältränad och att få ligga med i en klunga på långa natten eller en annan hängsträcka med kartan i bakfickan.

Men jag tog det säkra före det osäkra. Det gulgröna snoret som kom i osinliga mängder i förra veckan visade att det vore allt annat än förnuftigt att pressa ut sig till fullständig utmattning mitt i natten. Och tro mig jag är inte den som släpper en klunga utan strid.

Man måste vara rädd om sin hälsa så är det.

Nu förde detta med sig att jag tog någon extra dags ledighet från träning och efter läkarbesök fixade en kortisonspray som genast gjorde susen. Redan innan helgen var nästäppan borta och det återstår nu bara lite snor då och då men inte mer.

Lena har i år fått vara betydligt mer skadefri än vanligt och formen är lika bra som någonsin förut. Kanske blir det GBG-varvet men då krävs att den förkylning som hon åkte på idag släpper snabbt.

Idag var annars planen att hon skulle springa ett millopp i Trolhättan, Dahlöfsmosse runt. Enligt resultat på tävlingar och kvalitetspass hade det kunnat bli en tid runt 41.30 idag men nu får vi se om hon åtminstone lyckades "mota olle i grind" och lyckas bli frik till i helgen.
Själv valde jag, trots tidigare plan på att vänta med fler tävlingar, att springa loppet. Egentligen ett lätt val. Dahlöfs mosse är en enkel tävling men för mig så har den blivit en av mina favoriter. För det första är det alltid kul när mina positiva svärföräldrar är med och gör löpartävlingen till en kul upplevelse även för Oscar och Noel. Inte helt lätt kanske en regnig vardagskväll såsom idag men det verkar ha funkat bra som vanligt.

Med tanke på att kroppen kännts mer frisk än på mycket länge de senaste dagarna så tyckte jag inför loppet att 34.30-35.00 vore ett troligt resultat i årets upplaga av Dahlöfsmosse runt.
Innan start konstaterade jag att Bröderna Gross värmde upp men att Andreas Åhwall inte verkade vara med. Jag utsåg, i tanken, Henrik Olsson till favorit till tredjeplatsen, kanske i konkurrans av min klubbkamrat Julius Strömberg som jag inte sett på mer än ett halvår och som under den tiden verkade ha vuxit sådär en halvmeter ;-)
Mina träningskamrater Niklas Tollesson, Joakim Engström och Anton Bengtsson var också på plats och jag såg redan innan startskottet fram emot en go kamp oss sinsemellan.
Efter startskottet la jag mig i ett lite defensivt tempo på en 8:e plats i en fyrmannaklunga som anfördes av Jocke och som därutöver också innehöll Anton och Tolle. Hela träningsgruppe samlad första kilometern som gick i c:a 3.20 min/km men som var huvudsakligen svagt utför.
Strax innan kilometermarkeringen valde jag att känna på benen genom att gå up i spets i klungan och öka farten lite. De svarade bra..
Såg att Julius och Henke bildade andraklunga 30 meter längre fram bakom de hejdlöst överlägsna bröderna Gross som detta år gick under 30.50!
Valde att försöka jobba ikapp Henke och Julius snabt i syfte att få lite draghjälp.
Till min förvåning (trodde inte att fler var galna nog att riskera syra på det sättet) fick jag med mig även Tolle.
Har länge tyckt att han inte får ut max på tävlingar men trodde inte att han som har ett pers på 35.52 på milen skulle fixa så många kilometrar i 3.24 fart.
Tycker at det är lite opsykologiskt att kolla bakot alltför mycket så jag har inte full koll.
Hursomhelst så lät jag Julius göra grovjobet och dra i princip hela vägen. Gick upp några gånger jämsides och markerade att jag var beredd att dra en bit men upplevde att det bara föranledde att han ökade farten ytterligare så jag hamnade bakom gen.

Efter 5 kilometer stod var Henrik och Tolle avhängda och Julius och jag gjorde upp om tredjeplatsen. I den kampen fick jag se mig besegrad av unge talangfulle Julius. Fik släppa en lucka mellan 6:e och 7:e kilometern och det gick liksom inte att täppa till den. Jag ville ändå ha en bra tid och lyckades kämpa mig in på 34.00!
Grymt nöjd med pers på den banan. Helt oväntat. Asskönt. Det kommer bli en kul säsong det här också.
Om jag själv var nöjd med min tid så kan man säga att jag var ännu gladare över min träningkamrat Tolles enorma lyft. 34.18! Var fasen kom det ifrån?
Någonting gjorde du rätt Tolle och nu är det bara att fortsätta. Även pers på Anton med 34.53. Jocke som dominerat på alla tröskelpass och VO2max pass i vinter hade en tung dag och kunde inte nå upp till normal standard denna gång.

Bröderna Gross hade en intern fight som vanligt. I år verkar de vara väldigt jämna. Det är liksom inte samma Gross broder som vinner varje gång. i Fontin var det Peter, i TIF-terrängen Henry, i TSM Henry men nu var det Peters tur igen. Tydligen med en våldsam spurt.

Nu kör jag 10 x 3min @ 10k fart påterrängspår imorgon sedan skall jag ta två lugna dagar med mysjogg innan jag på lördag hoppas vara med och slåss om segern i 2010 års upplaga av "skräcklemannen", Vänersborgs tuffare version av tjurruset.

Tävlingsresultat 2011

  • Carlsbad half-marathon 21,1km USA 1.15.23