Bilder från Skräcklemannen

Först en länk till lokaltidningens reportage om Skräcklemannen. Även min trogne träningskompis Hulk-Niklas är på bild i reportaget.
http://ttela.se/sport/1.462421


116 deltagare. Tyvärr begränsat till bara män vilket jag tycker är en larvig begränsning.


Efter 3 kilometer hade man redan passerat massor med hinder men här är en bild på det dike man då passerade.


Efter c:a 5 kilometer var det dags för vallgraven som var belägen nära målet och det var därför väl gästat med åskådare. Kul att anlända dit som ledare i loppet. Kan meddela att när jag, som fallet är under tävlingar, har reptilhjärnan påkopplad så funderar jag inte mycket på hur hindren skall passeras eller huruvida det är kallt eller varmt i vattnet. Man bara forcerar helt enkelt och det bara blir simning eller vattenlöpning.





Här kämpar Hulk-Nicke i vallgraven. Kanske kommer armarna väl till pass under klättringen som väntar vid nästa hinder. Nicke är här 6:a i loppet men orienteraren som här ligger framför passerar Nicke i en mäktig spurt på slutet. Stod och blev intervjuad av TT-ela (knasigt tidigt efter målgång) då Nicke mosade på in i mål och jag kan säga att jag är glad att de 80 kilona "pure meat" missade mig med en marginal på en meter. Om någon undrar så kan jag meddela att det där sista målet som Nicke hade inför giftemålet i Juni, att fixa 120 kg i bänkpress nu är avklarat. Han är nu en man om än ännu ej en äkta man och ej heller en skräckleman ;-).



Denna bild är tagen efter att jag passerat vallgraven för fjärde och sista gången. Mjlöksyran är här så hög att jag knappt kan upprätthålla ett löpsteg när jag springer de 50 metrarna till kommande hinder som är av klättra och krypa sort.


Hö Hö HÖ Högen kallas detta hinder. Såg inte jobbigt ut innan start då jag under uppvärmningen testade lite olika sätt att forcera detta hinder på. Alla sätt var helt omöjliga att genomföra med den mjölksyra halt jag hade när det väl var dags att passera hindret. Patetiskt långsamt lade jag upp ett knä på den första högen och pressade mig upp på den andra nivån... Ganska långt ifrån det spänstiga sätt jag forcerade hindret på under uppvärmningen. Trodde aldrig att loppet skulle vara så mjölksyraframkallande. Skillnaden mot ett vanligt löplopp är ju bland annat att det är betydligt svårare, för att inte säga omöjligt, i detta lopp att ligga på mölksyra tröskeln. Hindren skall ju passeras liksom... kosta vad det kosta vill beträffande mjölksyratillskott.


Bortanför Hö Hö Hö Högen stod det lite traktorer och släp som skulle forceras. Det blev mest krypa under förstås och traktorerna valdes nog som hinder för att detta skall vara en machotävling.











Segraren fick ingen krans utan ett bildäck från Thores däck i Brålande. Nu behöver jag bara vinna två gånger till så har jag tillräckligt för att Peugeoten skall få sig en ny uppsättning däck.

Årets första seger ;-) Skräcklemannen 2009

Shit vad tuff banan var i årets upplaga av Skräck-le-mannen i Vänersborg. Den 7,6 kilometer långa banan var proppad med inte midre än 7 passager där man fick vatten minst till midjan och vid 5 av dessa var det 100% dopp som gällde. Det var diken, kärr, Vänern och en lite å. När man var inte sprang i vatten så var det huvusakligen obanad terräng i skogen som gällde. Kul upplevese men fy vad mycket syra som pumpade runt i kroppen mot slutet av loppet.

Seger blev det i alla fall med knappa minuten men det var framförallt en riktigt kul men annorlunda tävling.

Skräcklemannen imorgon 9/5 och därför lite nostalgibilder från 2008

http://www.skgranan.com/index.php?option=com_content&view=article&id=262:skraeck-le-mannen-film-ifran-traesket-mm&catid=31:general&Itemid=64

Se filmen och njut. En riktigt geggig historia det där loppet men det är ALLTID kul att vara först över mållinjen. Är ju inte i så många lopp som man har chansen. I år kan det vara chans igen.

kvantitetspass...

idag blev det transportjogg från jobbet 9 km på 45 minuter och vid 22.30, efter barnet somnat och jag hunnit umgås lite med min fru, ett kortare pass i moderat fart 8 kilometer på 31 min. Det senare passet körde jag förstås på löpband.

Till helgen blir det en plojtävling som påminner om tjurruset. Tävlingen heter "skräcklemannen" och går av stapeln i skräcklanparken i Vänersborg. Ett perfekt upplägg för familjen Westman då tävlingen tar 28 minuter och det finns en lekpark mitt i skräcklanparken. Detta tillsammans med det faktum att svärföräldrarna håller till i de trakterna och kommer vara med och heja och leka med barnen gör att skräcklemannen är en av de tävlingar på året som är självskrivna. Brukar för övrigt alltid välja at springa lopp i närheten av Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla. Dels för att det brukar funka att kombinera med besök på Svärfars sommarstuga och dels för att det är rätt område att prestera i eftersom klubben hittar sina sponsorer i det området.

Imorgon kommer jag satsa på dubbelpass igen fast ett av dem får bli på cykel för att avlasta hamstrings lite grann. Bra med variation.

Dahllöfs mosse runt 2009

Igår 5:e maj gick det ett 10 km lopp i centrala Trollhättan, Dahlöfs mosse runt. Lite märkligt namn kan tyckas då jag då inte såg röken av någon mosse. Antagligen kallas själva skogsdungen som man sprang runt i för "Dahllöfs mosse". Förra året Vann Jan Svensson i TIF på 33.36 minuter och jag sprang på 35.01 men i år var Peter och Henry Gross med och segertiden för Peter blev så bra som 30.50 minuter med brorsan Henry bara 5 sekunder bakom.
Eftersom även Andreas Åhwall deltog i loppet så fick vi andra mer mänskliga löpare slåss om fjärdeplatsen. På första varvet, för det var en två varvsbana, var vi 4 löpare som i klunga pacerade 5 kilometersskylten efter 17 minuter blankt. Efter ytterligare någon kilometer stod det klart att det skulle bli en tvekamp mellan mig och Jari Repo i TIF. Jag gjorde då och då några tempoökningar för att känna lite på honom men lyckades inte skaka av honom och efter 9 kilometer var vi fortfarande ihop. När 800 meter återstod ökade jag tempot en sista gång för att slippa spurt (vilket sällan gynnar mig). Sista kilometern gick på 3.11 min och det var hårt ända in till mållinjen men jag lyckades vinna med två sekunder till slut. 34.15 min stannade klockan på och det var jag nöjd med.
Enligt VDOT skalan skall 34.15 på milen innebära 1.16.22 på halvmarathon men jag har bestämt mig för att springa Göteborgsvarvet på 1.15.22 +/- 30s. Dels är halvmarathon min bästa distans och jag tänker dessutom se till att vara riktigt utvillad och vässad inför det loppet.