Träningen i sommar

Mina senaste 7 veckor har resulterat i:
120km (inför Grevskapsloppet)
130km (Inför Strömstadmilen),
155km (inför kraftprovet),
165km (vecka utan tävling),
120km (Inför Falkenbersstadslopp)
100km (Inför Mussellopet)
65km (Inlusive 10 000m Långlöparnas kväll och Ringeriksstafett)

Jag fick en lätt känning av fenomenet löparknä i veckan precis inför Musselloppet därför tog jag bort en massa distanspass från den veckan och veckan efter. Min erfarenhet av den åkomman är att om man reagerar direkt på den genom att dra ner kraftigt på mängden och att man ser till att aldrig springa tills man får ont så ger den med sig oerhört snabbt medan man kan gå med det hur länge som helst om man inte lyssnar till kroppens signaler. Idag var jag dessuto hos en idrottsmassör och knådade upp de stela och strama muskler som är själva orsaken till problemen.

Jag hoppas och tror på att jag kan vara uppe på normal löpdos (120km/vecka) igen nästnästa vecka. Jag har ännu inte behövt avstå några kvalitetspass.

Jag har i sommar kört et upplägg med 2 till 3 kvalitetspass per vecka inklusive tävlingarna. Oftast har jag kört kvalitet på onsdag + lördag samt ibland då även måndag (oftast bana). Det har funkat bra.

Nu skall jag köra mindre mängd men betydligt mer i tröskelfart för att bygga uthållighet inför Lidingöloppet.

Ringeriksmaraton i Norge

I helgen har jag varit iväg på en grym löpupplevelse. Åkte med Hälle IF till Ringeriksmaraton i Hönefoss strax norr om Oslo. Vi hade ett lag på 8 man som skulle springa en ovanligt kuperad marathonstafett. En fantastik tillställning där vi var et stora "stjärnlaget från Sverige" som skulle attackera rekordet för klubblag på 2.14.20.

Vi visste att det skulle bli oerhört tight och det mest sanolika var nog att vi skulle missa det målet precis, vilket vi okså gjorde då sluttiden blev 2.16.23.

Det var hursomhelst en grymt inspirerande helg där vi i laget reste, åt, tävlade och tränade ihop under fredag-söndag. Jag är ju inte ofta iväg på sådana "tävlings eller träningsresor" på egen hand men det här var en höjdare.

Laget var bra och vi hade med Oskar Käck, Patrik Andersson, Martin Kjell Olsson och landslagorienteraren Mattias Karlsson som de största stjärnorna. Själv fick jag ansvaret att föra pinnen fram på en 4,63 km kort sträcka som totalt sett var mestadels utför (-30 meter). Jag körde sträcka 2 och redan när jag fick stafettpinnen så ledde vi stort. Det var egentligen aldrig tal om någon kamp med andra lag, det var Hälle IF mot klockan....

Tiden 15.27 var jag nöjd med och jag hoppas verkligen att jag får chansen igen i dylika stafetter framöver. Det krävs ju liksom att man håller sig i ruggigt bra slag isåfall ;-)

10 000 meter 32.46!

Bilden från friidrott.se
Sprang Långlöparnas kväll igår på stadion. Bästa chansen på året att slå pers på 10 000 meter bana. Mina förhoppningar denna ljumma tisdagskväll var att försöka nå en tid under 33 minuter men loppen de senaste två lördagarna har inte riktigt pekat på att jag skulle kunna känna mig säker på en sub 33 minuter tid trots riktigtbra träningsbakgrund under sommaren.

En otroligt inspirerande känsla att komma in på stadion och träffa så många andra likasinnade löpare som också laddat för 25 härligt plågande varv på tartanen.

Under uppvärmningen han jag med att växla några ord med Swyzak, Laser, Medeldist, Sander Sydow. Jag taggade till och värmde upp med 2km löpning inklusive 5 stegringslopp på 100 meter.
Fick reda på att Andreas Svensson i Studenterna ånyo tagit på sig att hara och denna gång var det 3.14 min/km som skulle hållas. Självklart frestas man av att gå med i en sådan klunga speciellt med tanke på att Seas säkert skulle hara i princip hela vägen då han ju är god för 31.00 eller nåt på 10 000m.
Men jag vet också att Laser och Swyzaks personliga rekord på både 5000m och 10 000m är långt bättre än mina så jag skall inte överila mig tävkte jag.

Nu var Seas lite väl defensiv de första tre varven så jag hängde med i den klungan ändå (vilket i slutändan visade sig varit bra för mig). Det var lite gruff i klungan och det tror jag berodde på att andra varvet var tokigt långsamt. Konstigt egentligen att ingen av oss gick om Seas på det varvet. man kan ju inte skylla på haren att han håller fel fart. Är man säker på farten själv så är det ju inget som hindrar att man går om i så fall. Jasg skall erkänna att jag inte hade så bra koll utan jag försökte bara hålla mig i klungan utan att trassla in mig i någons spikdojor.

Efter 4000 meter så försvann Seas och Laser ifrån Swyzak och mig samtidigt som Sydow och den andra Hovet löparen, Brian, lämnade lite lucka till oss.
5000 meter passerade jag på 16.16min vilket bara är 5 sekunder från mitt 5000 meters rekord. Konstigt nog kändes det väldigt bra och jag märkte att Swyzak framför mig till min förvåning hade det jobbigare. Vid 5400 meter gick Swyzak ut lite i andra spår och släppte fram mig till dragposition. Jag axlade rollen som häst men Swyzak bröt vad jag förstår kort därefter och jag soloplogade sedan fram tills det var 3 varv kvar. Då hände det en hel del faktiskt. Samtidigt som jag sprang bra cch faktisk lyckades komma ikapp Göran Sander som hade en grymt tung dag så kom Fredrikshov löparen Brian ifatt och förbi mig.

Sista 2 varven tog jag ut mig helt. Har förstått av berättelser av andra närvarande att jag tydligen ser betydligt mer plågad ut än resten av löparna men det är nog en av mina styrkor som löpare. När jag väl är taggad så har jag lätt att ge allt.

Spurtade med maxpuls in i mål på nya perset 32.46 och det är nog det bästa loppet i år, hitills. Gymm känsla.

Uppladdningen inför loppet var annars inte optimal. Hade en tung dag i storstan med våra vilda barn medan Lena jobbade. Så mycket nytt för dem och så ont om rutiner. Antar att ni som har barn förstår vad jag menar. Väl på löpartävlingen var dock allt bra igen. Lena och barnen hejade högt och ljudligt på varje varv.
Jag hade 30 minuter på mig att tagga till när jag kom till stadion så för mig var det inga problem. Lena klagade inte på sitt utgångsläge men i hennes fall handlade det om exakt noll uppvärmning och sedan 10 000 meter i heatet efter vårt.
Det gjorde hon däremot med den äran och så fick även hon testa på de 25 varven på tartanen och i debuten blev det 42.15min.

Musselloppet 10km

1 Andreas Åhwall Hässelby SK 00:32:17

2 Robert Westman Hälle IF 00:34:03

3 Anders Soovik Kongahälla AIK 00:34:23

4 Daniel Lund Trångsvikens IF 00:34:28

5 Lukas Nowacki IK Granit 00:34:40

I Lördags sprang både Lena och jag i Lysekils nya sommarlopp "Musselloppet".
Lena har på sin blogg beskrivit arrangemanget och jag delar hennes positiva kritik.
Det var ett bra arrangemang. Det som gör att jag håler Strömstads och Trollhättans och faktiskt även Falkenbergs sommarlopp högre på min favoritlista är att loppet inte intagit staden riktigt på ett sådant sätt som jag tycker är viktigt för att få det där riktiga publikstödet. Ett stort plus dock för bra speaker både på mitten av banan (Loket) och på Gullmarsvallen. Absolut högklassig sådana!

Så till loppet.
Valde att gå ut lite försiktigt denna gång. Fick sällskap av Soovik och Daniel Lund den första halvan. Vid varvningen började vi skymta 2:an i loppet Lukas från Ik Orient. Jag trummade på andra halvan av loppet i samma tempo som den första och lyckades bli två i loppet efter överlägsne Åhwall.

34.03 på den kuperade banan var helt OK men jag är lite otålig nu för jag vill gärna ha pay back för de senaste 4 veckornas hårda semesterträning med i snitt 140 km i veckan. Måste tillstå att det bästa loppet jag gjort i år var Strömstadmilen 10:e Juli. Skall lätta på mängden radikalt nu och köra betydligt mer andel kvalitet. Funkar detta upplägg borde jag kunna springa riktigt bra i Halmstad 21:e Augusti.
I Teorin skall detta vara ett fulländat upplägg för det loppet men om det blir så eller ej återstår att se.

Erik Pettersson ett föredöme

Alltså springer man marathon i EM så gäller det att hålla sig iskall. Man vet av erfarenhet från tidigare mästerskap att det år lätt att plocka mycket på slutet då de flesta springer för hårt i början.

Erik körde sina femmor runt 17 min med en förvånande träffsäkerhet. Det innebär en milfart som ligger 4 minuter högre än hans maxkapacitet på milen. Det är så man skall springa marathon och det var skönt att se att Erik lärt sig av missarna i tidigare maror. Men vad fasen håller TV4 på med? Köpa rättigheterna till EM, visa hela marathondistansen fram till strax innan bäste svensk går i mål? Värdelöst!

Vad som hände med Adil Boafif har jag ingen aning om men med tanke på att det var en lagtävling så hoppas jag att det finns starka skäl till brytloppet.